Jag kommer till Carling Academy ungefär samma tid idag. Kollar vid entrén om man kan köpa biljetter till kommande spelningar eftersom Jessica nu bestämt att hon kommer och hälsar på 25–29 maj. Det kan man tyvärr inte utan jag måste komma tillbaka en vardag mellan kl 12 och 16.
Det är inledningsvis glesare med folk ikväll, men framemot niotiden har det blivit fullt med folk. Jag gissar på att det är ännu fler än igår.
Rod Thomas är förband idag också eftersom det tänkta bandet (Young Knives) tydligen var tvugna att ställa in. Jag spelar in Teardrops på kameran. Får se hur bra ljudet blir.
Jag tycker att Woofer är en betydligt starkare platta än Halfnelson. Det tillsammans med att publiken är tre gånger mer entusiastisk än igår gör kvällen ännu bättre.
Russell tillägnar The Louvre till alla fransmän i publiken, varpå ett litet gäng på fem, sex killar applåderar högljutt. Tyvärr inga dedikationer till svenskarna i publiken.
Jag hade fel angående den röda kostymen. Ikväll har Russell en brun-orange-randing historia på sig istället. Bli spännande att se vad han hittar på imorgon. Imorgon blir spännande på fler sätt än så iofs. Kimono My House är den första Sparks-plattan (kronologiskt) som jag verkligen gillar. Och det är utan tvekan deras mest populära skiva i Storbritannien. Jag tror det kommer bli hysteriskt imorgon. Jag förutsäger allsång non-stop.
Låtlista:
13. Girl From Germany
14. Beaver O’Linday
15. Nothing Is Sacred
16. Here Comes Bob
17. Moon Over Kentucky
18. Do Re Mi
19. Angus Desire
20. Underground
21. The Louvre
22. Batteries Not Included
23. Whippings and Apologies
Extranummer:
24. Arts and Crafts Spectacular (tidigare outgiven)
Kvällens höjdpunkter var Do Re Mi (och Whippings and Apologies).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar