Jag hade ganska höga förväntningar på kvällens spelning eftersom jag är ganska förtjust i albumet. Och jag tycker nog man fick bra utdelning också. Bra ljud, ett par spännande nya arrangemang och kul extranummer.
Interior Design är också sista albumet Sparks släppte på 80-talet, innan ett ganska långt break fram till nästa skiva, Gratuitous Sax & Senseless Violins som kom 1994. Och det sista albumet som jag inte köpte nytt när det kom ut. Eftersom jag inte upptäckt dem än.
Höjdpunkterna (både på skivan och på scen) var Madonna och Toughest Girl In Town. Madonna är den första av två (kan det vara tre?) låtar Sparks skrivit om – gissa vem – Madonna. Intressant nog är den också inspelad på både engelska, franska, spanska och tyska. Kvällens show bjöd på den engelska versionen med en extra refräng på franska. Väldigt kul.
Som extranummer spelades en väldigt obskyr låt som heter It's Kind Of Like The Movies. Russell introducerade den med: Well, here's a song you won't know.
Originalet spelades in av Gleaming Spires för soundtracket till filmen Bad Manners och finns fortfarande inte släppt på vinyl eller CD. Jag har det på en bootleg med halvtaskigt ljud. Så det var riktigt kul att höra den på riktigt ikväll.
Det finns en cover online där Heaven Scent gör It's Kind Of Like The Movies. Inte alls så illa. Och med Ian Hampton (bassist på Sparks Propaganda och Indiscreet) på sång.
154. So Important
155. Just Got Back From Heaven
156. Lots Of Reasons
157. You Got A Hold Of My Heart
158. Love-O-Rama
159. Toughest Girl In Town
160. Let's Make Love
161. Stop Me If You've Heard This Before
162. Walk Down Memory Lane
163. Madonna
Extranummer:
164. Big Brass Ring
165. It's Kind Of Like The Movies (tidigare outgiven)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar